Finns det ett gemensamt uttryck i det nordiska porslinet? Utställningen AfterGlow undersökte frågan i vilken tretton nutida keramiker, verksamma i Norden, bjöds in för att närma sig porslinsindustrins historia ur ett konstnärligt perspektiv och för att göra nytolkningar av formtraditionen.
När den europeiska porslinstillverkningen startade på 1700- och 1800-talet imiterade mönstren blåvitt kinesiskt porslin. De nordiska porslinsfabrikernas sortimentet särskilde sig inte nämnvärt från andra tillverkares. Med tiden anlitade fabrikerna egna konstnärer och gravörer och dekorerna fick en lokal prägel, ofta med utgångspunkt i den nordiska naturen. Porslinstillverkningen idag förläggs alltmer utanför Norden, medan mönster och design i allt högre grad riktar sig till en internationell publik.
Porslin i ny form
Inom ett nordiskt samarbetsprojekt bjöds keramiker från Sverige, Finland, Norge och Danmark in till att skapa en utställning. Inför projektet deltog de tretton keramikerna i masterclasses, workshoppar och var ”artist-in-residence” varvat med studiebesök på olika museer. De delade med sig av sina tekniska och konstnärliga erfarenheter sinsemellan och en dialog har uppstod mellan konstnärer och formspråk och över landsgränser och tid. De nordiska porslinsmuseernas samlingar fungerde som resonansbotten för den konstnärliga processen. I efterglöden, ”the after glow”, av porslinsindustrins historia skapades nya former på platserna där keramikugnarna gått varma i århundraden. Resultatet av projektet blev utställningen AfterGlow, en facetterad nutida blick och reflektion över porslinets historiska betydelse, dess konstnärliga potential och relevans idag.
Mette Hannemann (DK) är i grunden bildkonstnär och har länge arbetat med Royal Copenhagens servisdekorer. Foto: Dorte Krogh.
4. Heidi Bjørgan (NO) undersöker den estetiska potentialen i förbisedda föremål, bland annat restmaterial från fabrikens porslinsproduktion. Foto: Dorte Krogh.
Karol Zarbock (SE) ställer frågor om porslinsindustrins dualitet och lyfter det paradoxala i sin egen praktik. I verken möter vi ett melankoliskt förhållande till naturen som problematiserar användandet av jordens resurser. Foto: Dorte Krogh.
Veera Kulju (FI) arbetar både i keramik och textil. I sammanföringen av materialen relaterar hon till samarbeten inom den konstnärliga processen och hur vi genom att dela kunskap utvecklas. Foto: Dorte Krogh.
I AfterGlow har Mette Hannemanns (DK) utgångspunkt varit Royal Copenhagens konstnärliga ledare Arnold Krog och hans användande av kobolt vid konst- och industriutställningarna runt sekelskiftet 1900. I verken försöker hon fånga dekorens lätta, nästan eteriska känsla. Foto: Dorte Krogh.
Michael Geertsens (DK) arbete börjar vid drejskivan där han skapar tidlösa former och keramiska arketyper som han kombinerar till skulpturala objekt. Foto: Dorte Krogh.
Irene Nordlis (NO) figuriner knyter an till en klassisk motivtradition och i sitt konstnärskap söker hon efter det som är essensen i våra liv. Hur är det att ha en kropp eller att förlora någon man älskar? Foto: Dorte Krogh.
Anne Tophøjs (DK) fokus ligger på materialet och dess unika och inneboende kvalitet i relation till dukning och servis. Foto: Dorte Krogh.
I nära trettio år har Irene Nordli (NO) arbetat med porslin. I AfterGlow inspirerades hon av Porslinsmuseets samling och har använt figurinens möjligheberättelser. Fåglarna har tidigare producerats av Gustavsbergs porslinsfabrik, och i bearbetningen gör Nordli figurinerna till sina egna. Fågeln blir en människa och människan blir en fågel. Foto: Dorte Krogh.
Deltagande keramiker
Sverige:
Ann-Britt ”Amba” Haglund, Karol Zarbock
Finland:
Kirsi Kivivirta, Pauliina Pöllänen, Veera Kulju
Danmark:
Mette Hannemann, Michael Geertsen, Ane Fabricius Christiansen, Anne Tophøj
Norge:
Andrea Scholze, Martin Woll Godal, Irene Nordli och Heidi Bjørgan
Tack!
Projektet har möjliggjorts tack vare stöd från Kulturrådet (Arts Council Norway), Nordisk kulturfond, Cerama, Danish Arts Foundation, Norske Kunsthåndverkere (Norwegian Association for Arts and Crafts), Svenska kulturfonden (Swedish Cultural Foundation in Finland), Vestfold Municipality (N), Augustinus Foundation (DK), Beckett-Fonden (DK), Konsul George Jorck og Hustru Emma Jorck's Fond (DK) and C. L. David Foundation and Collection (DK).