Gustavsbergs porslinsmuseum

Upptäck en blomstrande formskatt från förra sekelskiftet. Med prunkande dekorer för Gustavsberg kom Gunnar G:son Wennerberg att bli en av Sveriges mest omtyckta formgivare vid förra sekelskiftet. Möt honom här som blomstermålare, konstnär i industrin och den en formgivare som lät naturen flytta in.

Vy från utställningen Wennerberg - naturen flyttar in på Gustavsbergs Porslinsmuseum. Foto: Anna Danielsson/Nationalmuseum.

I sommarens nya utställning på Gustavsbergs Porslinsmuseum möter du Gunnar G:son Wennerberg, en konstnär som kom att bli en av Sveriges mest omtyckta formgivare från tiden runt sekelskiftet 1900. Du har kanske träffat på hans blommor någon gång, som slingrande dekorer på vaser och serviser i såväl glas som keramik och porslin. Här får du chansen att upptäcka Wennerberg som blomstermålare men också tillfälle att fördjupa dig i hans gärning som konstnär i industrin – som mönstertecknare och formgivare.

Gunnar G:son Wennerberg, Rudbeckia. Blyerts och akvarell på papper. Uppslaget ingår i skissbok.

Gunnar G:son Wennerberg för Gustavsbergs Porslinsfabrik, Vas med växtmotiv i grönt, 1900. Flintgods, dekor i sgrafittoteknik i ljus- och mörkgrön glasyr.

Gunnar G:son Wennerberg som arbetar med en stor golvvas.

Gunnar G:son Wennerberg för Gustavsbergs porslinsfabrik, vas med dekor av gul iris, 1897. Flintgods.

Gunnar G:son Wennerberg tillsammans med gravören George Lowndes, för Gustavsbergs porslinsfabrik, kruka med fat i blått med liljekonvaljer, ca 1896–1899. Stengods, så kallat jaspergods med reliefdekor.

Gunnar G:son Wennerberg för Kosta glasbruk, vas med dekor av gula krysantemumblommor mot mjölkvit botten, 1897–1900. Kaméglas.

Gunnar G:son Wennerberg, Höstblommor, solbrud och höstaster, 1910. Olja på duk.

Gunnar G:son Wennerberg för Gustavsbergs porslinsfabrik, oval skål "Snödroppe", 1896. Flintgods, målat i grönt och vitt med emaljfärg.

Gunnar G:son Wennerberg, Solros. Ingår i skissbok, Blyerts och akvarell på papper

Gunnar G:son Wennerberg för Gustavsbergs porslinsfabrik, vas med dekor av iris och blad i gult, grönt och guld, ljust grön fond, 1897. Flintporslin, målad dekor.

Nya idéer och konstnärlig kvalitet

Gunnar G:son Wennerberg (1863–1914) studerade på 1880-talet i Paris och specialiserade sig på blomstermåleri. Efter ett årtionde i Frankrike återvände han till Sverige och anlitades 1895 av Gustavsbergs porslinsfabrik. Hans uppdrag var bidra med nya idéer och formge varor med hög konstnärlig kvalité som kunde öka Gustavsbergs konkurrenskraft. Wennerberg var verksam vid Gustavsberg till 1909.

Naturen flyttar in

Med Wennerberg flyttade naturen in. Hans omsorgsfullt och klarsynt tecknade studier och akvareller av blommor och blad blev till prunkande mönster på serviser och konstgods. Särskilt populära var hans mönster med enkla, svenska vårblommor såsom snödroppar, blåsippor, gullvivor och liljekonvaljer. Efter en tid vid fabriken utvecklade han även nya innovativa tekniker samt former och dekorer med ett nytt konstnärligt uttryck som tog Gustavsberg in i 1900-talet.

Fönsterträdgården

Gunnar G:son Wennerbergs intresse för natur och botanik fick även utlopp i design för den så kallade fönsterträdgården. Trädgårdsintresset växte under 1800-talet. Frön, plantor och lökar från världen alla hörn blev tillgängliga och när allt fler dessutom fick möjlighet att bo bättre, i uppvärmda hem med stora fönster, exploderade även intresset för rumsodling av blommande krukväxter och tropiska palmer. När naturen flyttade in på ett så konkret vis blev blomkrukor och piedestaler viktig i tidens inredningar. Gustavsbergs utbud ökade och många spektakulära exempel var vid sekelskiftet 1900 av Wennerbergs design.

Utställningen bygger på Nationalmuseums samlingar och visar teckningar, målningar, serviser, konstgods och konstglas. Här finns även exempel på Wennerbergs inredningskonst i form av dörrar och väggfält som han målade till Henri Amics musikrum i Bouleaux i Gouvieux norr om Paris.

Se bildspelen ur utställningen Wennerberg – naturen flyttar in

Interiör från utställningen. Foto: Anna Danielsson/Nationalmuseum.