Hösten 2021 till våren 2022 visade Gustavsbergs Porslinsmuseum en utställning om Karin Björquist, en av 1900-talets främsta svenska formgivare och Gustavsbergs första kvinnliga konstnärliga ledare.
Karin Björquists formarv spänner mellan stapelbara kaffekoppar för rationella storkök till Nobelservisens varmvita benporslin för såväl kungligheter som Nobelpristagare. I utställningen fick besökaren följa skapandeprocessen och idéer om hur design kan bidra till kvaliteter i vardagen. Några av de teman som utforskades var hantverk översatt till industrivara, formgivning för välfärd och arkitektonisk keramik.
Nobelservisen – ett unikt samarbete
År 2021 var det 30 år sedan Nobelservisen skapades. Det är en av Gustavsbergsfabrikens och Karin Björquists största satsningar som också blivit den mest uppmärksammade. År 1988 fick kultur- och konsthistorikern Åke Livstedt i uppdrag av Nobelstiftelsen att inför prisets 90-årsjubileum förnya Nobelfesten. Visionen att dukning tillsammans med matkonst, underhållning och dekorationer skulle utgöra en helhet resulterade i en Nobelbankett förgylld med nytt porslin, glas, bestick och bordslinne. Det var en kraftsamling med förhoppning att blåsa liv i svensk konstindustri och engagerade Gustavsberg, Rörstrand, Orrefors, Gense och Klässbol. Utställningen innehöll skisser och provexemplar som visar hur servisen växte fram.
Arkitektonisk keramik
I utställningen riktades särskild uppmärksamhet mot Björquists uppdrag för offentlig miljö och visar exempel på formgivning i samarbete med arkitekter och beställare. Tillsammans med arkitekt Kjell Abramson vinner Karin Björquist 1961 första pris i Stockholms spårvägs tävling om gestaltningen av Mariatorgets tunnelbanestation. Väggarna med tusentals gulbruna keramikstavar blev en monumental uppgift för Björquist och hennes skickliga medarbetare. Exempel på andra gestaltningsuppdrag som lyftes fram är Sturebadet och Riksbanken i huvudstaden samt flertalet Domusvaruhus i landet.
Utöver material från Gustavsbergssamlingen visade utställningen också föremål ur Karin Björquists privata samling, vilket var möjligt tack vare en generös donation från formgivaren till Nationalmuseum 2017 samt unika föremål från Åke Livstedts arkiv. Sedan år 2000 förvaltas Gustavsbergssamlingen av Nationalmuseum efter en donation från Kooperativa förbundet.
Utställningen finansierades med hjälp av royalties som vidareupplåtits av Kooperativa Förbundet (KF).
Karin Björquist arbetar med unikt gods till sin första utställning på NK, 1957. Foto: Hilding Engströmer
Formexperiment, penselställ och fat Konvex. Foto: Viktor Fordell/Nationalmuseum
Delar ur servisen Röd kant, prod. 1968-1970. Foto: Viktor Fordell/Nationalmuseum
Tekannor. Åttkant, Kobolt, Vardag. Foto: Viktor Fordell/Nationalmuseum
Kaffekoppar ur Nobelservisen. Foto: Greta Lindström/Nationalmuseum
Delar ur Nobelservisen. Foto: Jonas Lindkvist Design AB
Karin Björquist, 1961. Foto: Hilding Engströmer
Om Karin Björquist
Karin Björquist föddes i Säffle år 1927 och växte upp med föräldrar och fyra syskon. Som barn gjorde hon herbarier fyllda med växter och som ung utvecklade hon sin talang att teckna blad, växter och andra naturstudier.
Intresset för form och design tar henne vidare till Tekniska aftonskolan 1945 och sedan fortsatta studier på Konstfack. Förflyttningen sker från bildkonst och textil till glas och keramik. Till skillnad från studiekamraterna, som drömmer om en egen ateljé och drejskiva, längtar Björquist till industrin.
Hon förstod tidigt att de bästa chanserna att försörja sig på att arbeta med keramik var att ta anställning på en fabrik. Efter praktik på Gustavsbergs porslinsfabrik uppmuntras hon av dess konstnärliga ledare Wilhelm Kåge att komma tillbaka och söka anställning, vilket hon gör 1950. Efter en tid flyttar Björquist över till fajansmåleriet och hennes chef blir då Stig Lindberg. I början av 1950-talet fick hon en egen ateljé att arbeta i och 1952 kom hennes första servis i produktion.
Studieresor till olika delar av världen, bland annat till USA, Mexiko och Japan, kom att vara en stor inspirationskälla och referens för Karin Björquists arbete. Intresset för växter behåller hon hela livet, vilket kom att inspirera både hennes formgivning och dukningar. Driven av önskan att ge människor en vackrare vardag vidareutvecklar hon Gustavsbergs tradition av funktion kombinerat med en känsla för material och omsorg om formens plats - i handen såväl som i offentlig miljö.
I nästan 50 år är Karin Björquist verksam vid fabriken och utses sedermera till Gustavsbergs första kvinnliga konstnärliga ledare.